Det är en märklig känsla det här med naturen och stormar. Nu förstår man hur otroligt liten man är, man är egentligen inte mycket kaxigare än en fluga nu när man känner kraften och skadan som väder och vind kan orsaka. Det är ett under att inte vår fönsterruta blåser in."peppar peppar" Det blåser i olika skov eller vad man ska kalla det.
För någon vinter sen så var min faster ute och gick, och när hon kom hem så såg hon att en fönsterruta med glas och ram och hela baletten hade störtat ned. Hon bor i ett av Malmös alla hög hus. Hon kände stor medlidande med personen som mist sitt fönster och lika stor glädje att någon inte fått den i huvudet. Men när hon sen kom in genom dörren och in i köket så märkte hon att det var hennes ruta som blåst ut. Riktigt obehagligt. Den berättelsen bevisar ju egentligen bara att det kan hända , usch. Nu nu får jag gå och lägga mig och hoppas att alla fönstren sitter kvar när jag vaknar. God natt !
I detta huset vill jag inte befinna mig när det blåser såhär.
Detta är en blogg där jag vill spinna vidare på livet i sin enkelhet men även på funderingar som man kan ha. Jag är ju en tänkare och en funderare, en skapare och en konstnär. Tyvärr så stannar det mesta i hjärnkontoret, men detta kanske ger mig en möjlighet att släppa ut det som ett forum för att nå ut till hela världen.

söndag 27 november 2011
lördag 26 november 2011
Då har man julpyntat
Vi fördelade det såhär detta året med. Jag satt upp julpynt i torsdags och J ska fixa vinterdäcken imorgon. Vi skulle ju egentligen satt på dem i fredags men det blev inte av. Helgerna går verkligen för fort och man hinner knappt känna att det är någon helg innan den är över.
Idag hjälpte vi våra vänner att flytta och det var faktiskt riktigt kul om jag får säga det själv. Det är inte alls lika roligt att flytta själv för då har man ju en hel del lådor att packa upp, och det tar oftast längre tid än att packa ner det, eftersom man behöver komma på var man ska lägga allt i den nya lägenheten, speciellt köket. Visst slog tanken mig att jag också skulle vilja flytta till något nytt men till vilken nytta egentligen? Vi har allt vi behöver här , förskolor, skolor ,garage , affärer och nära till våra jobb, så att flytta vore bara idiotiskt. Men jag är tokig i nya lägenheter, jag tycker det är så spännande att öppna en lägenhets dörr där man aldrig varit förut. Det är en speciell kick på något vis. Jag går ofta bara runt och fantiserar om hur det vore om man själv bott där, var man hade satt möblerna, vilken färg man haft på väggarna, möblerna, textilier osv osv. ;) Det är inte alls lika kul att möblera hemma, märka att soffan är för stor för att ställa där man egentligen vill ha den, köket för litet för bordet man helst skulle vilja ha där, sängen inte kan stå på just det hållet eftersom man då inte kan öppna garderoberna, eller få plats med sängborden bredvid sängen. Och garderoberna kan man inte heller flytta för de får inte plats vid någon annan vägg.... Aja bara en massa i lands problem, jag blev i vilket fall som helst nöjd med julpyntet. Nu är det bara frågan om vi ska ha den riktiga julgranen som vi ska hugga eller om vi ska ha den på balkongen. Då J menar på att en julgran drar med sig en massa kvalster och andra varelser och ägg in i det varma vardagsrummet och totalt exploderar när det kommer in i värmen, så att vi sen får stå ut med husdjuren ett bra tag efteråt. Usch säger jag bara. Någon som har nått tipps på vad man kan göra åt det? Hårspray?
Idag hjälpte vi våra vänner att flytta och det var faktiskt riktigt kul om jag får säga det själv. Det är inte alls lika roligt att flytta själv för då har man ju en hel del lådor att packa upp, och det tar oftast längre tid än att packa ner det, eftersom man behöver komma på var man ska lägga allt i den nya lägenheten, speciellt köket. Visst slog tanken mig att jag också skulle vilja flytta till något nytt men till vilken nytta egentligen? Vi har allt vi behöver här , förskolor, skolor ,garage , affärer och nära till våra jobb, så att flytta vore bara idiotiskt. Men jag är tokig i nya lägenheter, jag tycker det är så spännande att öppna en lägenhets dörr där man aldrig varit förut. Det är en speciell kick på något vis. Jag går ofta bara runt och fantiserar om hur det vore om man själv bott där, var man hade satt möblerna, vilken färg man haft på väggarna, möblerna, textilier osv osv. ;) Det är inte alls lika kul att möblera hemma, märka att soffan är för stor för att ställa där man egentligen vill ha den, köket för litet för bordet man helst skulle vilja ha där, sängen inte kan stå på just det hållet eftersom man då inte kan öppna garderoberna, eller få plats med sängborden bredvid sängen. Och garderoberna kan man inte heller flytta för de får inte plats vid någon annan vägg.... Aja bara en massa i lands problem, jag blev i vilket fall som helst nöjd med julpyntet. Nu är det bara frågan om vi ska ha den riktiga julgranen som vi ska hugga eller om vi ska ha den på balkongen. Då J menar på att en julgran drar med sig en massa kvalster och andra varelser och ägg in i det varma vardagsrummet och totalt exploderar när det kommer in i värmen, så att vi sen får stå ut med husdjuren ett bra tag efteråt. Usch säger jag bara. Någon som har nått tipps på vad man kan göra åt det? Hårspray?
söndag 13 november 2011
Farsdag idag
Idag gick jag upp klockan 10.00, barnen fick välling och frukost, jag åt ingenting , jag klädde på barnen och vi gick ut. Väl ute gick vi till blomster affären och köpte lite blomster till Far ,Far och Far :) Så nu är vi igång, ska snart äta frukost själv. Hade jag inte startat dagen så här utan satt mig och ätit frukost själv så hade jag inte varit klar med någonting än. Men så är det.
Nu ska vi snart iväg och fira farsdag hemma hos pappa det ska bli trevligt :)
Nu ska vi snart iväg och fira farsdag hemma hos pappa det ska bli trevligt :)
onsdag 9 november 2011
En fin liten uggla
I natt har man sovit alldeles för lite , kunde inte somna och fick gå upp och lämna på dagis helt för tidigt, sen när man kom hem och skulle fortsätta sova så vaknade Alva, så typiskt, det enda som var skönt var väl att jag idag slapp göra vid två barn innan dagis då J är hemma och är sjuk.
Hittade denna lilla uggla på nätet, så fin :) Jag funderar på att köpa den. Men antagligen blir det inte av då jag alltid lägger pengarna på andra än mig själv.
http://www.stylebytyra.se/bilder/artiklar/zoom/SA508_1.jpg
Hittade denna lilla uggla på nätet, så fin :) Jag funderar på att köpa den. Men antagligen blir det inte av då jag alltid lägger pengarna på andra än mig själv.
http://www.stylebytyra.se/bilder/artiklar/zoom/SA508_1.jpg
tisdag 8 november 2011
Ängeln
Jag vill passa på att tacka min vän Elin för att jag får låna hennes fina ängel på min blogg! *kram*
Lite smått från ikväll
Tänkte att jag skulle berätta lite....
När jag tränar brukar jag vänta till sista sekund för att sen komma på att jag inte packat ner riktigt allt, så när klockan var 17.30 så kom jag på att det var kolsvart ute , att jag inte han gå till träningen som började kl 18.00 utan måste cykla och att jag inte hade råd att åka på böter för att inte ha använt lampor på cykeln, så jag rusade in till J som låg i sängen ( helt död av en dag på jobbet och en påbörjad influensa som jag hoppas att vi inte får ta del av)
VAR ÄR CYKEL LAMPORNA?
Vi har inga, svarade J , Men jo sade jag det har vi ju visst det, Nej svarade J batterierna är slut. jahapp tänkte jag! fassen då, nu hade jag två val, antingen så springer jag till träningen som jag nu bara hade 20 min kvar att hinna till eller så fick jag komma på en alternativ lösning!
Poletten trillade ner när jag tittade upp på hatthyllan, där J´s fina ,svindyra ,oanvända cykelhjälm låg och dammade, för den cykelhjälmen är ju ingen vanlig sak ,den har en sån där fin röd baklampa, så den fick det bli, sen så fick mobiltelefonens ficklampa vikariera som framlampa.
Väl nere vid cykeln så hade jag bara 15 min kvar, alltså då omvandlat till 5 minuter då man bör vara 10 minuter tidigare så att ens träningsbiljett inte försvinner så att någon annan kan sno den.
Då kom dillemmat ska jag cykla på gatan eller ska jag cykla på trottoaren, trottoaren kostar en hel del mer än gatan så det fick bli gatan, men nej där kom en stor läskig buss så jag blev kvar på trottoaren, Livet eller böterna? Okej när man tänker på att det endast var 100 meter trottoar så blev valet rätt lät.
Väl framme så upptäckte jag att jag just i den stunden rörde mig i den sista minuten innan klockan slog "över" 10 minuters sträcket.
YES jag fick den sista biljetten skrek en tjej, NEJ skrek jag, )%"%"&¤(/=?# Minns att jag tyckte sjukt synd om mig själv, jag som varit så duktig och tagit mig dit även om motståndet varit hårt. Men innan jag gick fram till kassan och frågade om de hade några reserv biljetter så råkade jag skrika, jag är ju bara en minut sen och min biljett är redan borta. Han som stod i kassan hjälpte mig att få fram en reservbiljett och jag passade på att förklara att det var helt och hållet mitt eget fel att jag missade biljetten.
Så nästa gång jag tränar måste jag nog betala 60 kr eftersom jag missat två bokningar :( typiskt jag som känner att jag jämt kämpar så hårt med att komma i tid.
Träningen var sten hård och redan i början av passet funderade jag på vad jag gett mig in i. När vi 30 min in i passet skulle ta upp ett gäng skivstänger så snubblar en stor biff på min stång som jag i ren glupskhet drar till mig och är nära på att tryna rakt i golvet. Jag fick aldrig någon chans att be om ursäkt men han såg ut att klara sig rätt bra ändå. Passet har bara gått i 45 min när min fot sena!?! börjar att göra ont igen ( har haft värk i den ett tag) då bestämmer jag mig för att dra ner på tempot och lägga mer krut i det andra benet som jag bara några sekunder efter beslutet vrider knäet på. Besviken tar jag min vattenflaska och snubblar ut därifrån. ALDRIG MER choklad ALDRIG MER. Jag ska ner i vikt oavsett vad, jag vill så gärna träna och det blir alltid såhär. Jag tyckte synd om mig själv en stund inne i omklädningsrummet och inbillade mig att någon skulle fråga hur det var med mig. Men självklart vet jag ju att en sträckning inte är så märkvärdigt och kan nu skratta åt min dramatik.
Nu har knäet återhämtat sig igen och jag hoppas att det fortsätter såhär så att jag kan träna mer denna veckan. För man vet ju aldrig hur kroppen är när "efter värmen" släpper.
Jag försökte även att gnälla för J , men han tyckte mer synd om sig själv och sin influensa.
När jag tränar brukar jag vänta till sista sekund för att sen komma på att jag inte packat ner riktigt allt, så när klockan var 17.30 så kom jag på att det var kolsvart ute , att jag inte han gå till träningen som började kl 18.00 utan måste cykla och att jag inte hade råd att åka på böter för att inte ha använt lampor på cykeln, så jag rusade in till J som låg i sängen ( helt död av en dag på jobbet och en påbörjad influensa som jag hoppas att vi inte får ta del av)
VAR ÄR CYKEL LAMPORNA?
Vi har inga, svarade J , Men jo sade jag det har vi ju visst det, Nej svarade J batterierna är slut. jahapp tänkte jag! fassen då, nu hade jag två val, antingen så springer jag till träningen som jag nu bara hade 20 min kvar att hinna till eller så fick jag komma på en alternativ lösning!
Poletten trillade ner när jag tittade upp på hatthyllan, där J´s fina ,svindyra ,oanvända cykelhjälm låg och dammade, för den cykelhjälmen är ju ingen vanlig sak ,den har en sån där fin röd baklampa, så den fick det bli, sen så fick mobiltelefonens ficklampa vikariera som framlampa.
Väl nere vid cykeln så hade jag bara 15 min kvar, alltså då omvandlat till 5 minuter då man bör vara 10 minuter tidigare så att ens träningsbiljett inte försvinner så att någon annan kan sno den.
Då kom dillemmat ska jag cykla på gatan eller ska jag cykla på trottoaren, trottoaren kostar en hel del mer än gatan så det fick bli gatan, men nej där kom en stor läskig buss så jag blev kvar på trottoaren, Livet eller böterna? Okej när man tänker på att det endast var 100 meter trottoar så blev valet rätt lät.
Väl framme så upptäckte jag att jag just i den stunden rörde mig i den sista minuten innan klockan slog "över" 10 minuters sträcket.
YES jag fick den sista biljetten skrek en tjej, NEJ skrek jag, )%"%"&¤(/=?# Minns att jag tyckte sjukt synd om mig själv, jag som varit så duktig och tagit mig dit även om motståndet varit hårt. Men innan jag gick fram till kassan och frågade om de hade några reserv biljetter så råkade jag skrika, jag är ju bara en minut sen och min biljett är redan borta. Han som stod i kassan hjälpte mig att få fram en reservbiljett och jag passade på att förklara att det var helt och hållet mitt eget fel att jag missade biljetten.
Så nästa gång jag tränar måste jag nog betala 60 kr eftersom jag missat två bokningar :( typiskt jag som känner att jag jämt kämpar så hårt med att komma i tid.
Träningen var sten hård och redan i början av passet funderade jag på vad jag gett mig in i. När vi 30 min in i passet skulle ta upp ett gäng skivstänger så snubblar en stor biff på min stång som jag i ren glupskhet drar till mig och är nära på att tryna rakt i golvet. Jag fick aldrig någon chans att be om ursäkt men han såg ut att klara sig rätt bra ändå. Passet har bara gått i 45 min när min fot sena!?! börjar att göra ont igen ( har haft värk i den ett tag) då bestämmer jag mig för att dra ner på tempot och lägga mer krut i det andra benet som jag bara några sekunder efter beslutet vrider knäet på. Besviken tar jag min vattenflaska och snubblar ut därifrån. ALDRIG MER choklad ALDRIG MER. Jag ska ner i vikt oavsett vad, jag vill så gärna träna och det blir alltid såhär. Jag tyckte synd om mig själv en stund inne i omklädningsrummet och inbillade mig att någon skulle fråga hur det var med mig. Men självklart vet jag ju att en sträckning inte är så märkvärdigt och kan nu skratta åt min dramatik.
Nu har knäet återhämtat sig igen och jag hoppas att det fortsätter såhär så att jag kan träna mer denna veckan. För man vet ju aldrig hur kroppen är när "efter värmen" släpper.
Jag försökte även att gnälla för J , men han tyckte mer synd om sig själv och sin influensa.
Personen på bilen har inget med inlägget att göra ;)
De flesta av mina inlägg har jag tänkt att skriva i "då form" men jag misslyckas ständigt , men det fixar väl sig så småningom. :)
Jul pyssel
Idag har jag haft en kompis på besök och vi har suttit i några timmar nu och gjort stjärnor av pärlor. Det gäller att passa på när den lilla sover. Jag ska lägga in lite beskrivningar på hur man gör såna , kanske jag gör det ikväll.
Det var i alla fall mycket trevligt, och eftersom vi ska ha julafton här hemma denna julen så vill det ju till att man har lite julgrejer att pynta med.
Det var i alla fall mycket trevligt, och eftersom vi ska ha julafton här hemma denna julen så vill det ju till att man har lite julgrejer att pynta med.
måndag 7 november 2011
Träningen var roligare förr.
Nu sitter jag här, har inte rört en enda godisbit idag, har ätit väldigt lite kolhydrater också.
Men jag känner bara att det är deppigt, tycker inte alls det är kul, barnen skriker och J ligger i soffan och försöker återhämta sig från sin arbetsdag.
Jag vill egentligen bara sitta vid datorn och surfa runt och göra vid min blogg men så är inte riktigt verkligheten eftersom disken står på hög i köket och tvätten är ännu inte vikt och inlagd i garderoben även om det var flera dagar sen jag tvättade. Datorbordet är fullsmockat av papper, och här sitter jag och drömmer om tända ljuslyktor, fria ytor och höst mys.
Jag vill måla vackra tavlor och hänga upp på väggarna, väggar som ska vara nymålade och dofta nytt, soffan ska vara full av kuddar och fina filtar. Mitt på golvet vill jag ha en mjuk matta som barnen kan leka på. Köket ska vara kliniskt rent och dofta bullar. Ja bullar, där har vi det igen, mat mat mat. Och jag som skulle ner i vikt.
Imorgon ska jag i alla fall träna, jag ska träna ,träna så att all dålig energi går ur min kropp och upp i rök, varför kan inte allt dåligt bara gå upp i rök när man tränar? Varför kan vikten inte bara svettas bort på ett enda träningspass så att man sen ska kunna ägna sig åt allt det där som bara ligger i högar överallt och skriker städa mig.
Nu hade jag lite tid på mig att skriva i alla fall, J har vaknat och tagit Alva som åter igen börjat gnälla, hon är förkyld och har varit ledsen hela dagen. Dags att återgå till livet. Kram
Men jag känner bara att det är deppigt, tycker inte alls det är kul, barnen skriker och J ligger i soffan och försöker återhämta sig från sin arbetsdag.
Jag vill egentligen bara sitta vid datorn och surfa runt och göra vid min blogg men så är inte riktigt verkligheten eftersom disken står på hög i köket och tvätten är ännu inte vikt och inlagd i garderoben även om det var flera dagar sen jag tvättade. Datorbordet är fullsmockat av papper, och här sitter jag och drömmer om tända ljuslyktor, fria ytor och höst mys.
Jag vill måla vackra tavlor och hänga upp på väggarna, väggar som ska vara nymålade och dofta nytt, soffan ska vara full av kuddar och fina filtar. Mitt på golvet vill jag ha en mjuk matta som barnen kan leka på. Köket ska vara kliniskt rent och dofta bullar. Ja bullar, där har vi det igen, mat mat mat. Och jag som skulle ner i vikt.
Imorgon ska jag i alla fall träna, jag ska träna ,träna så att all dålig energi går ur min kropp och upp i rök, varför kan inte allt dåligt bara gå upp i rök när man tränar? Varför kan vikten inte bara svettas bort på ett enda träningspass så att man sen ska kunna ägna sig åt allt det där som bara ligger i högar överallt och skriker städa mig.
Nu hade jag lite tid på mig att skriva i alla fall, J har vaknat och tagit Alva som åter igen börjat gnälla, hon är förkyld och har varit ledsen hela dagen. Dags att återgå till livet. Kram
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)